Foto: Eleven
 

Skolminister Fridolin och regeringschefen Löfvén har haft en vad jag skulle kalla för "busy week". Könssegregerande i friskolor har föranlett diskussionen där många politiker vill nu förbjuda religiösa friskolor helt. I början av året hördes det krav på att förbjuda könsseparerade klasser i skolan. Men att förbjuda könsseparering på alla områden kan göra, att vi kastar ut barnet med badvattnet.

Rubriken av det här inlägget är medvetet provocerande. Självklart står jag inte bakom religiös könssegregering. Men jag vill påstå, att i vissa sammanhang bör man separera killar och tjejer. Idrottsundervisning är ett sådant exempel.

Jag gick i skolan för närmare 30 år sedan. Det var förstås andra tider då. Men jag gick i skolan i det land där kvinnornas rösträtt aldrig varit ett samtalsämne, vi var först ut med det i Europa. Finland är även det enda landet i världen där alla de viktigaste posterna i statsledningen (president, statsminister och riksdagens talman) innehafts uteslutande av kvinnor. I detta land, där jämställdheten enligt alla mätningar är längre framskriden än här hemma, där separerar man fortfarande pojkar och flickor vid idrottsundervisning. Ibland har man lektioner tillsammans - exempelvis vid danslektioner. Det finns inga hinder att ha gemensamma idrottsklasser. Skolorna har valfrihet.

Det är viktigt att det är jämställt i skolan. Men hur vi än vrider och vänder på det så har pojkar och flickor olika förutsättningar att genomföra fysisk aktivitet. Gemensamma klasser missgynnar flickor och ger pojkarna en försprång. Det finns t.o.m. svensk forskning som bekräftar orättvis betygsättning vid gemensam idrottsundervisning. Det handlar om ett biologiskt faktum. På vissa områden blir vi aldrig jämställda.

Religion får aldrig ligga till grund för undervisningens upplägg eller genomförande. Könssegregering får inte grunda sig på vad en profet har sagt. Sagor får inte berättas som sanningar. Läroplanen måste följas. Men en för nitisk inställning kan leda till att vi förlorar oss själva i debatten. Vi ska stå för jämställdheten till 100%. Men det får inte gå så långt att jämställdheten leder till ojämställdhet. Det kommer att hända om all könsseparering kommer att bli förbjudet.

Jag förstår, att könssegregering kan leda till problem för vissa elever, exempelvis för transexuella och de som inte känner sig att tillhöra något kön. Och jag har faktiskt inte alla svaren, men skulle tro att valfrihet är svaret även där.

Utgångspunkten får inte vara ideologin utan elevens bästa. Det bästa för eleven är inte alltid det som är bäst för ideologin.

Kommentera

Publiceras ej