Foto: SVT
 
Åh herre Allah, vad det har varit mycket Aye Alhassani alias Aye Valdés precis överallt. Denna mediautbildade kuppmakerska har kidnappat varenda svenska media (inklusive min blogg här och nu) med sitt gråtande över att hon inte får ett arbete hon sökt eftersom hon bär en slöja. Vår oberoende radio och tv hakar direkt, likaså samtliga stora tidningar, nyhetssajter, till och med vissa politiker dansar efter hennes pipa. Här har vi alltså en kvinna som söker ett jobb som hon inte har utbildning till eller erfarenhet av. Att hon inte fick nej redan vid tidigare skede i processen är märkligt. Men väl planerat har till hälften lyckats.
  
Hela den här charaden är en del av kampanjen som Aye Alhassani är en viktig del av. "Min slöja - mitt val". Så lyder kampanjens slogan. Lite märkligt kan man tycka dock. Det är klart att det är ditt val, men man ska inte tro, att ens val att ha en slöja gäller överallt. Den rätten gäller över ens privata tid. Ingenting annat. Den rättigheten vill ingen ta ifrån dig, Aye. Så länge man kan identifiera en människa får man klä sig som man vill. Det hoppas jag att vi aldrig kommer att ändra på. Det är den heltäckande slöjan man diskuterar och vill ev. förbjuda på offentlig plats, precis som det redan är förbjudet att ha en rånarluva på sig på t.ex. på bank.
 
Media borde tänkt ett steg längre innan de gav Aye Alhassani all den uppmärksamhet hon faktiskt inte förtjänar. Gina Dirawi är en av dem som reagerat. Rubrikerna borde varit "Aye nekades jobb - vägrar följa företagets klädkod" eller "Aye får inte jobb på SAS - Ville ha egna kläder på sig". Samma nyhet men annan synvinkel, rätt synvinkel. Det är nämligen så, att en privat arbetsgivare i Sverige har all rätt att kräva, att de anställda tar på sig speciella kläder när de jobbar. Det kan vara en uniform, en bikini eller att man måste klä ut sig till en varmkorv. Sedan är det upp till den anställde att ta jobbet och underkasta sig klädkoden eller söka sig vidare. 
 
Med andra ord saknar hela denna stornyhet ett nyhetsvärde. Detta visar inte på någon form av diskriminering, än mindre islamofobi. Det enda den här farsen påvisar är, att Aye Alhassani tycker, att hon har rätt till särbehandling. Det är rätt oförskämt med tanke på, att på arbetet representerar man arbetsgivaren, som kanske vill att alla de anställda ser ut på ett visst sätt. Dessutom betalar arbetsgivaren för att man ska göra det. Det är också viktigt att inte blanda ihop begreppen. Ingen av våra lagar eller det senaste EU-beslutet om att arbetsgivaren har rätt att förbjuda religiösa symboler på arbetsplatsen utrycker på något sätt islamofobi eller diskriminering. I alla fall så länge förbudet gäller alla religiösa symboler oavsett religion. Så är fallet med SAS. Och så ska det vara.
 
Till skillnad mot många muslimska länder, där slöjan ibland är ett måste, har vi religionsfrihet i vårt land. Det innebär, att du får tro på precis vad du vill. Vad det däremot inte innebär är, att företag eller andra människor måste sätta någons religion före allting annat. Alla våra lagar är redan sekulära i det här landet. Vi har förbjudit religiös påverkan i skolan. För att religiösa samfund ska få något bidrag från staten, måste de fylla de sekulära kriterierna om alla människors lika värde mm. Varför skulle privat ägda företag vara undantagna - i synnerhet just för att de är privat ägda?
 
Aye Alhassani visste redan innan hon sökte jobbet, att SAS inte har någon inchecknings-personal som bär slöja, turban, kipa eller andra religiösa symboler. Hon sökte jobbet hon inte har kvalifikationer till och vägrade följa klädkoden. Således uppfyllde hon inte kraven. Hon fick inte jobbet. Vad exakt är det som har gått snett eller gjorts fel? Kan någon tala om det för mig? För mig verkar det här vara en del av en helt vanlig rekryteringsprocess.
 
Det räcker nu, Aye. Vi har lyssnat på ditt pladder utan en riktig poäng till leda. Mer väsen från dig så kommer dina egna tröttna, också. Istället, plugga lite din egen religion och kolla upp något som heter Darura. Det är mitt första tips. För det andra så vill jag säga, att en klok soldat väljer sina fajter. Han väljer dem som han faktiskt kan vinna. Aye, just den här fajten är inte en av dem.
 
 
 
SAS, aye alhassani, aye valdes, burka, gina dirawi, hijab, islam, klädkod, niqab, slöja, uniform,

5 kommentarer

sara

10 May 2017 13:58

En mycket bra text!

Svante

10 May 2017 17:01

Amen på det inlägget ;)

Anonym

10 May 2017 20:45

Bra skriver

Anonym

10 May 2017 21:51

Sakligt inlägg, men kunde ha hoppat över darura-biten. Darura innebär att nöden upphäver lag och i detta fall fanns det ingen nöd, utan det fanns andra jobb att söka. Hon var inte heller i någon ekonomisk nöd. Man kan prata om darura när det inte finns något annat alternativ alls, vilket inte gäller detta fall.

Svar: Jag funderade på det väldigt länge; om den biten skulle med eller inte. Men som alltid vid religiösa frågor, så är det tolkningen som allting hänger på. Om hon tolkar Koranen så, att man måste bära slöja 24-7, då kan hon tolka darura som att det kan gälla i det här läget när alternativet att bära slöja är uteslutet. Nu tog jag med den och många håller säkert inte med, men som sagt, det beror på tolkningen.
Mika Marin

Anonym

11 May 2017 08:08

Så bra inlägg!!!!!

Kommentera

Publiceras ej