Terrorbekämpningen måste börja inifrån
Vi har fått bevittna många terrorattacker i år. Alla de väcker reaktioner hos folk. Det är många som utnyttjar det som skett i sin egen vinning. Nationalister vill stänga gränserna medan motsatta sidan anser, att det är utanförskapet och det icke inkluderande samhällsklimatet som ligger bakom. Det finns många som utmanar till att vi ska fortsätta leva våra liv som förut - "business as usual", säger de.
Terrorismen syftar till att genom hot, våld eller ödeläggelse åstadkomma förändringar i samhällsstrukturen eller i ett enskilt ämne. Målet ska uppnås genom att skapa rädsla, oro och obalans. Terrorn har också sett olika ut genom åren. Politisk terrorism är den äldsta formen av terror. Genom attacker har man velat åstadkomma förändringar. Ofta har kommunistiska ideal stått bakom terrorismen. Även nationella motiv har varit en viktig faktor för terrorister, speciellt under 80-talet. Den senaste och numera den dominerande formen av terrorism är religiöst motiverat. Enligt en tolkning av koranen ska man genom terrorattacker åstadkomma obalans som i sin tur leder till ett heligt krig vars syfte är att bilda en religiös världsomspännande islamisk stat.
Terrorister ser inget fel med att begå dessa horribla attentat. Tvärtom. Det är det enda rätta för dem, deras övertygelse. Samhället i stort har dock aldrig accepterat det. När Winston Churchill sa till det engelska folket, att de ska fortsätta med sin "business as usual" menade han inte, att hotet från Tyskland borde ignoreras eller förnekas. Han menade, att medborgare skulle fortsätta göra motstånd och försvara sin demokrati precis som man alltid gjort. På så sätt är "business as usual" lösningen på problemet. Vi ska fortsätta motverka extrema krafter precis som vil alltid gjort - inte ignorera det.
Ingen människa är ond från början. Barn med samma uppfostran och samma sociala förutsättningar väljer ändå olika. Den ene blir terrorist medan den andra blir en socialarbetare. Har den ena levt ett helt annan typ av liv i utanförskap medan den andra inte? Svaret är nej. Men den ene har blivit påverkat av något som har fått hen att göra ett aktivt val. Det är därför viktigt, att förstå, att det inte går att skylla på samhället eller en misslyckad integration (även om det inte finns någon som skulle kalla integrationen en succé av många andra anledningar). Det är de religiösa miljöerna som föder dessa tankar; och där finns det folk från samhällets alla klasser.
Jag som inte är muslim har ganska svårt att motverka islamismen av just den anledningen. Jag besöker inte moskéerna och även om jag gjorde det så skulle jag inte bli hörd då jag inte är troende. Det är just här vi kommer till lösningens kärna: Att förändringen kan endast börja inifrån. De religiösa ledarna i Sveriges moskéer måste enas om en sak: Att extremism inte kan tolereras och på alla tänkbara sätt motverka den. Än så länge har vi dess värre fått rapporter endast om det motsatta. Jihadisterna avlöser varandra i predikstolen de svenska moskéerna och muslimska föreningar. Det måste upphöra om man vill bli tagen seriöst.
Påståendet om islam som en fredlig religion måste också levas upp till. Är islam fredlig och kababel till en samexistens med andra religioner, ska det inte finnas utrymme för andra tolkningar. Alla muslimska församlingar i Sverige säger sig representera den fredliga tolkningen av koranen, men ändå finns det tiotusentals muslimer i sverige med sympatier för extremism. Det är inte så konstigt med tanke på föreläsarnas öppna budskap.
Några före detta muslimer har sagt till mig att islams modernisering och förmågan att samexistera med andra religioner kommer aldrig att kunna att ske, först och främst av teologiska skäl. I och med den passiva hållningen är jag böjd att hålla med, åtminstone om status quo får fortsätta. Men ingen bli gladare än jag för att behöva erkänna, att jag hade fel, om framtiden bevisar motsatsen.