Politiker, här har ni ett vallöfte som är lika med valvinst
Partierna jobbar med högtryck för att komma på de löften som ger flest röster. Och jag tänkte hjälpa er på traven, vilket utav partierna nappar, det vet jag inte, men en sak är säkert: Det partiet som lovar detta kommer garanterat få en hel drös av röster och många av de kommer från de sovande.
Och här kommer den: Skrota Riksdagens inkomstgaranti och Statsrådspension!
Statsrådspensionen och Riksdagens inkomstgaranti är tänkt att fungera som en fallskärm när en minister eller ledamot avslutar sin tjänst och sadlar om. Om man skaffar en annan inkomst räknas denna av från ersättningen man får. Riksdagens inkomstgaranti som varar upp till 15 år efter avslutad tjänst.
15 år! Var går gränsen för ersättning för en vanlig A-kassa? Betalar ledamöterna någon A-kasseavgift för detta? I så fall lär den vara riktigt stor (svar: nej). Och hur har man kommit fram till att 15 år är en rimlig tid för en folkvald att hitta ett nytt arbete.
Det finns dock inga måsten att skaffa ett nytt arbete efter att man avgått som folkets tjänare. Ett av exemplen på dem som inte skaffat något nytt jobb är f.d. riksdagsledamoten Margareta Persson (S) som lämnade Riksdagen 1991, men fortfarande år 2010 lyfte 24.200 kronor i månaden i inkomstgaranti.
En annan folkvald, Mona Sahlin, som avgick efter att hon åtalats för brott. Avtalet med statsrådspension kommer att totalt ge henne 3,6 miljoner kronor fram till 65-årsdagen om hon saknar andra inkomster fram till dess. Dåliga exempel hittar vi förstås i samtliga politiska partier.
Det är förstås skitsummor i statsbudgeten, men det är en himla massa pengar för en enskild person oavsett om man är en före detta statsråd eller en kassörska på ICA. Det sticker i ögonen på folk, även mig.
Men det som sticker mig mest i ögonen är inte pengarna utan det faktum, att man tydligen blir helt handikappad efter att man varit på samhällets topp. På något sätt anser man, att det är nästintill omöjligt att hitta ett nytt arbete om man en gång jobbat för folket. Helt plötsligt har man tappat alla kunskaper i de arbeten man hade innan tiden som riksdagsledamot eller minister. Min tolkning är att lagstiftarna själva anser sig vara oanställningsbara. (Tips! Testa hos Samhall, de hjälper vid sådana problem.)
Är det verkligen så, att er uppfattning om er egen duglighet på arbetsmarknaden är så låg, att dessa fallskärmar verkligen behövs - och så länge? I så fall måste jag säga, att jag börjar bli mycket mer orolig för detta lands framtid än vad jag har varit hittills.
Men nu har ni chansen, kära politiska partier i detta avlånga land. Jag är övertygad om att det partiet som ger detta vallöfte får minst en miljon fler röster än de övriga. Så vilket parti blir det? Vilka är sugna?