Skatt på plastpåsar är ingen miljöåtgärd - Det är en av panikåtgärderna vi kommer att se fler av
Regeringen inför en shockskatt på alla typer av plastpåsar nästa år. Skatten per påse blir tre kronor. Det innebär i sin tur, att en påse kan kosta för konsumenten sju kronor. Den nya skatten är enligt miljöminister Per Bylund ett sätt att nå upp till det mål som EU har satt upp om att en person ska använda max 40 plastpåsar per år. Enligt naturvårdsverket använder vi i dag drygt det dubbla per år.
Skatten kommer att införas även på fruktpåsar och fryspåsar. Det finns ingen uppgift om den kommer att införas även på påsar som maten är förpackad i. Om så skulle vara fallet, kommer en matkasse ligga på ca 50 kronor högre nästa år bara på grund av förpackningarna och det oavsett om du väljer en papperskasse eller tygkasse att bära sakerna hem i.
Inkomsterna, cirka tre miljarder kronor per år kommer enligt regeringen att användast till en så kallad grön skatteväxling, där pengarna som de får in ska läggas till statskassan och enligt utsago kommer bland annat att läggas på sänkt skatt på arbete. Det skulle bli historiskt om det stämde. Sossarna har aldrig sänkt skatt på arbete. Det kommer inte att hända nu heller.
Regeringen behöver nämligen pengar. Det finns ett gap på 90 miljarder kronor i kommunernas budget, främst på grund av ökat flyktingmottagande. Regeringen måste skjuta till pengar till kommunerna och någonstans måste pengarna tas. Det handlar inte om en miljösatsning utan är en panikåtgärd för att samla in pengar. Man vill ju ogärna låna mer pengar från världsbanken, även om det verkar vara den enda möjligheten, vars sviter måste nästkommande regeringar sota för. De sviterna lär inte bli lättare att hantera i och med att Sverige nu återigen ska öppna gränserna för obegränsat flyktingmottagande.
Regeringens beslut om påsskatten baserar nämligen inte på vetenskap i alla fall. Det finns nämligen flera undersökningar som visar att plastpåsen inte alls är den miljöbov som den utmålas som.
En av dem publicerades av det danska miljödepartementet för ett år sedan. Den visar att en vanlig plastpåse som köps och sedan återanvänds som soppåse i själva verket är den mest miljövänliga kassen. Bara genom att återanvändas en gång och sedan förbrännas. Medan en tygkasse måste användas 7 100 gånger för att kompensera för miljöbelastningen den orsakat. Värst i klassen är tygkassen av ekologisk bomull, varje rättrogen miljöväns bästa vän. Den måste användas 20.000 gånger (!) för att komma ner till samma miljöopåverkan som plastkassen.
Och nu pratar vi om plastkassar av gammal ohederlig plast. Ponera istället, att vi i stället skulle välja en miljöbärkasse gjord av sockerrör eller cannabis (vilket många gör). Vi återanvänder påsen som soppåse, som sedan bränns. Då har vi kommit ner till en miljöpåverkan som är 35.000 gånger lägre än en tygkasse av ekologisk bomull.
Inte heller har vi några skogar kvar om alla plastpåsar skulle ersättas av papperspåsar och återvinningspapper räcker inge långt här.
Men den informationen blundar regeringen för. Skatten kommer att införas både på nedbrytbara och icke-nedrbrytbara påsar. Det handlar således inte om en milljöåtgärd utan är bara ett sätt att försöka täppa till pengahålet som finns hos kommunerna. Liknande planer finns inte helle i något annat EU-land, utan många väljer att förbjuda den gamla plastkassen och tillåter användningen av miljöbärkassar och det utan skatt. Så är det exempelvis i Italien.
Sluta gå på lobbyisternas propaganda. Miljöbärkassen är inte farlig, det är det bästa alternativet på miljön. Men nu ska regeringen beskatta den. Bra eller dåligt? Bestäm själv.