Samhällsfrågor, Skattepolitik Norrköping, Sthlm, göteborg, kommunpolitik, malmö, skattebetalarnas, slöseri, utjämningsskatt

Myten om den Rättvise Robin Hood och Utjämningsskatten

 
Den kommunala utjämningsskatten kallas ofta för Robin Hood -skatt. Det var nämligen tänkt från början, att den skulle fördela pengar till landets kommuner och landsting för att de ska kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Sanningen är idag helt annan. Det är stockholmare som får stå för andra storstäders oansvariga politik.
 
Skattebetalarnas förening har räknat ut, att du som bor i Stockholm betalar ca 5.800 kronor i skatt till utjämningen. Råkar du bo i Danderyd, ligger summan i snitt på hutlösa 25.000 kronor per invånare. Dessa pengar hade man kunnat ha bättre service i Stockholm för eller så hade man kunnat låta folk behålla lite mer av de hårt förvärvade pengarna. Utjämningsskatten är den största kostnadsposten i samtliga kommuner i Stockholmsregionen - pengar som går till andra delar av landet.
 
Det är i sig rimligt, att vi ska kunna få samma basservice i hela landet. Om det ändå var så väl, att pengarna gick till det ändamålet. Medan invånarna i Norrland saknar basala trygghetsfaktorer såsom barnmorskor och läkare, går den allra största biten av utjämningen till Malmö stad. Därefter kommer Göteborg och Norrköping. Totalt tar dessa tre emot lika mycket som glesbygdskommunerna tillsammans, över 9 miljarder kronor.
 
Skatten jämnar alltså inte ut förhållandena mellan glesbygd och stad, som det var tänkt utan pengarna går till storstäder, vars nota för oansvarig kommunpolitik blir så hög, att staten måste först tänka på dem innan resten av kassan kan fördelas till dem, som pengarna var tänkta till.
 
Det är inte rimligt. De som bor i kommuner där skattepengar används effektivt ska inte straffas med högre skatter. Och de kommuner som slösar med skattepengar ska inte räddas av att regeringen genom en skatteintäkt som var tänkt till att förbättra servicen på glesbygden. Oansvarig kommunpolitik i Malmö, Göteborg och Norrköping sker alltså på bekostnad av glesbygdsborna och det är Stockholmsregionen som står för fiolinerna.
 
Jag i alla fall kan tänka mig många andra, mycket bättre ändamål för mina nästan 6.000 kronor årligen istället för att jag finansierar andra storstäders slöseri. Inte hade jag haft något emot att behålla dessa pengarna själv och ta en liten semester, som inte har kunnat ha för flera år. Invånare i dessa bidragstagarkommunerna betalar ju ingenting i den här potten.
 
Jag menar på, att om utjämningen fungerade så som det var tänkt, hade jag inte haft något emot detta system. Men när sanningen är något helt annat än rent mjöl i påsen, då blir jag inte bara upprörd - jag blir förbannad.
 
Det är på tiden, att krävä dessa slösande kommuner att ta ansvar för sina oansvarig beslut, ofta baserade på ren ideologi utan någon som helst eftertanke om verkligheten. Utjämningsskatten bör skrotas och glesbygden bör få statligt bidra i annan form istället. Det är det enda rätta.