Allmännt, Feminism, Samhällsfrågor Coca Cola, F!, Feministiskt Initiativ, Gudrun Schyrman, Klart vi kan, Marknadsföring, Reklam, Reklamfilm, Socialism, Val2018

Tänk dig Gudrun och Coca Cola varje dag

 
F! har lancerat sin kampanjfilm för valet 2018. Deras slogan lyder: ”Klart vi kan”. Fast den som ser filmen, som närmast kan liknas med en modern propagandafilm får aldrig veta vad de kan. För mig personligen verkar det som F! kan skriva dikter vars innehåll kan tolkas av var och en lite som man vill.
 
Filmen visar nämligen kraftfulla scener från Sverige idag. Gudrun Schyman på torgmöte och en man som försöker dränka sig i ett badkar kompat med en filmmusik som ökar dramatiken. Filmen är det mest populistiska inslaget i Sveriges politiska historia och kommer från ett parti, som skyller andra partier för att vara just populistiska.
 
Inte ett enda riktiga budskap förmedlas av filmen. Inte ett enda vallöfte, mer än att de kan något. Och det kanske är lika bra. För om man tror på alla F!:s löften, kan man lika gärna börja tro på Tomten. Det är lätt att lova allt för alla när man ändå vet, att man inte kommer att behöva stå för sina löften någon gång i framtiden. 
 
Det Coca Cola och F! har gemensamt är, att båda använder sig av samma marknadsföringsstrategi. Båda har egentligen ganska ruttet innehåll som livas upp med lite uppiggande ämnen, som skapar beroende. Det kan man ju inte tala om för folk. Därför måste man skapa en känsla, en livstil och vädja till folks känslor.
 
Metoden skapar en brand som onekligen har fungerat för Coca Cola. Problemet är dock, att F! saknar Zero varianten av sin politik och försöker sälja sockrad dricka till folk som redan lider av fetma. Resultatet blir ett sockerkick utan några positiva effekter på lång sikt och leder bara till ytterligare problem.
 
Det är första gången något parti använder sig av renodlad reklamteknik i en valkampanj. För en kritiker är det lätt att genomskåda, men gemene kvinna som lärt sig att känna förtryckt i alla lägen sväljer troligtvis ulven med fårakläder med hull och hår. Och det är just det F! vill åstadkomma med reklamen. Klart vi kan, vad det nu än är.
 
Valmanifestet skanderar ”Med kärleken som drivkraft säkrar vi demokratin”. Det står sig nog klart, att de behövs mer kärlek i svensk politik. Men att älska någon eller något är ett beslut. Känslan är att vara kär. Och tyvärr brukar inte känslan räcka hela vägen. Och det gör inte F!:s känsloladdade reklamkampanj heller.
 
Förändring kommer inte från att vi i stundens hetta känner något. Det kommer från en sakpolitik som leder till en förändring. Det finns inget fel med att sträva efter jämställdhet, det ska vi göra. Men när konsumenten ges endast känslan, bör denne fråga vilka beslut dessa känslor kommer att leda till.
 
Just nu vill F! att känslan leder till en röst för partiet, men besluten som dessa röster sedan kommer att landa är långt ifrån stämningen i filmen. När verkligheten kommer ikapp, är det en ny branding vi utsätts för? Ska vi i sådant fall återigen själva få skapa vår egen verklighet utifrån stämningsfulla bilder med flummig poesi?
 
En röst till F! är en röst till utopisk socialism, politik som inte håller ens halva vägen och en förtvivlad Gudrun, vars enda mål är att få göra en riktig comeback. Coca Cola lyckades med denna strategi. Men colan kan väljas bort när de negativa effekterna träder in. Det kommer inte att vara lika lätt med F! om de skulle lyckas med sin strategi. Hur blint svenskarna köper Gudruns smörja återstår att se.