Nej, åldrande befolkning är inte anledningen till 90 miljarders underskott

Det är faschination och till och med lite avsky jag jag känner när jag ser socialminister Annika Strandhäll att prata om kommunernas underskott om 90 miljarder kronor. Dessa pengar finns inte. Kostnaderna har skjutit i höjden i varje svensk kommun, men regeringen väljer, istället för att erkänna anledningen till det, att ljuga rakt upp i ansiktet på svenskarna - mitt under bästa sändningstid.
Strandhäll påstår, att underskottet på 90 miljarder beror på åldande befolkning. Nej, Strandhäll, det gör det inte. Om det hade gjort det, hade vi kunnat förutse och förebygga detta gap redan för decennier sedan. Folk blir inte åldringar på ett år utan att vi vet det. Att man inte ens skäms att ljuga på detta sätt och tror (eller av erfarenhet vet, förvisso), att svenskarna köper förklaringar som denna!
Underskottet beror inte heller på att svenskarna skulle skaffat hundratusentals fler barn än förut. Det finns inte heller några oväntade ocfh nödvändiga kostnader i infrastrukturen, som måste betalas omgående - i synnerhet inte i varje svensk kommun. Även om jag listade alla tänkbara kostnadsposter här, så vinner de inte ens tillsammans över en kostnadspost som står överst på listan: invandring. Och jag föreslår, att du håller din rasistplakat nere ett tag till, även om det kan vara svårt och läser vidare.
Den här debatten kan nämligen inte längre handla bara om värderingar. Demografimässigt har inte befokningen blivit äldre än förut. Vi lever visserligen längre, men vi arbetar också längre. Vi står inför en smärre konkurs snart om vi låter känslorna styra debatten. Och en katastrof är ett faktum om vi låter regeringen hitta på lögner och välja en som är troligast att folk går på. När det kommer till demografin är ett faktum som förändrats viktigare än någon annan:

Siffror från statliga SCB.
Det ser nästan ut som propaganda, men är kall fakta från statliga SCB. Den enda posten med en stor förändring är antalet invandrare, som i sin tur leder till kostnader som invandringen för med sig. Vi alla känner till dessa så jag listar inte allt här. Pengarna måste tas någonstans och nu är de slut med 90 miljarder i budgetunderskott.
Men var det så svårt att förutspå, att vi skulle hamna här till slut? Svaret är nej. Många forskare har slagit larm om regeringens politik och flyktingmottagande, men dessa har även du och jag viftat bort med rasistflaggan och låtit känslorna styra besluten. Kan det vara dags att lägga känslorna på hyllan nu och lösa situationen med lite vett och sans, kanske?
Uppenbarligen tycker inte Annika Strandhäll det, eftersom hon väljer att vilseleda och ljuga för sina väljare. Dessutom håller man fast vid påståendet, att varje invandrare kommer att bli en skattebetalare och en lönsam affär till slut. Men stämmer det påståendet?
Vi ser nu, att det är någon procent av nyanlända som klarar av att ta studenten. Det är inte konstigt i sig. Från att vara analfabet kan ingen ta sig igenom både grundskolan och gymnasiiet på tre år, som regeringens målsättning är. Det borde till och med ett barn förstå. Det tar upp till 30 år innan en analfabet kan ens betala sitt eget uppehälle i form av att hen betalar skatt och är självförsörjande.
Det är inte med någon speciell ton jag skriver detta. Jag jag inser bara, att flyktingar inte är supermänniskor. De är som du och jag. Och ingen av oss hade inte varit bättre på det - det tar oss lika lång tid att genomföra grundskolan och gymnasiet. Och innan dessa är avklarade kostar varje person pengar. Det är en förlustaffär - och de pengarna till förlustaffärer är nu inte bara slut - vi måste förmodligen låna.
Sverige är dessutom det landet i hela världen där skillnaderna är störst. Anledningen till det ärt förändringarna i demografin under de senaste åren:

Siffror från den senaste internationella demografistudien.
Vad fasiken ska vi då göra för att lösa situationen? Vi kan inte ta bort problemet, det har vi redan. Men vi måste lösa det. Fundera på det en stund. För jag sitter inte med svaret - och den finns definitivt inte i lögner och bortförklaringar.
Strandhäll och Löfven måste dock erkänna att deras politik med sopandet under mattan och medvetna lögner inte kan hålla särskilt länge till. Till och med sossarnas väljare börjar snart undra vart deras förlovade landet - folkhemmet - har tagit vägen.