Undermåligt polisiärt arbete får inte vara grunden för domar på lösa grunder
Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöhult beklagar sig i sin senaste skrivelse, att den på Darknet funna drogsajten Flugsvamp 2.0 mistänkta administratör går fri från fällande dom på grund av ett juridiskt sett undermåligt polisiärt arbete, Enligt tingsträtten har åklagaren inte kunnat visa bortom allt rimligt tvivel, att mannen är skyldig till det han åtalats för. Samtidigt låter polien bli att söka upp de uppemot 10.000 svenskar, som skulle kunna dömas böter för ringa narkotikabrott för att handlat droger via webbplatsen. Motiveringen är polisens ringa resurser, som inte ska användas för att lösa mängdbrott, vars utredning skulle ta orimligt mycket av resurserna.
Läser man på kommentarsfälten på olika forum om ämnet eller det räcker med att låsa Sjöhults krönika får man uppfattningen att domen är fel. Det är ju självklart att mannen borde dömts "Han har ju möjliggjort över en halv miljon knarkaffärer och genom att ha tjänsten tjänat själv ett multimljonbelopp. En sådan person ska in i fängelset och nyckeln ska man kasta bort."
Ja, om mannens skuld var bevisat utan rimligt tvivel skulle det också vara fallet. Men nu har åklagaren inte kunnat bevisa mannens skuld. Då ska man gå fri. Man ska hellre fria än fälla om det finns något som helst som gör att man tvivlar på någons skuld. Det är så vårt rättssystem ska fungera.
Men både polisen och åklagaren är vana vid, att i narkotikamål behöver de inte ha hårda bevis, det räcker med några indicier och saken är biff. Det i sin tur har lett till undermåligt polisiärt arbete. Varför ska polisen jobba på riktigt när en misstanke allt som oftast räcker för fällande dom? Så var det uppenbarligen i det här fallet. Åklagaren tyckte, att det hen samlat ihop skulle som vanligt räcka. Men den här gången gjorde tingsrätten det rätta och friade mannen i brist på bevis.
Vi vill gärna tro, att vi lever i ett land där rättssäkerheten är på topp och där inga oskyldiga sitter i fängelse. Många rättsskandaler har dock visat attt så inte är fallet. Jag vågar ppåstå, att det sitter tiotals oskyldigt dömda bakom galler idag. För att det ofta räcker med undermåligt polisiärt arbete och indicier för att få fram en fällande dom.
Tack och lov har rättsväsendet insett, att även de måste följa lagen. Det måste finnas bevis. Man kan inte dömma på sin magkänsla eller sannorlikhetsfaktorer. Det måste finnas kalla, hårda bevis om individen ska berövas sin frihet. Ett undermåligt polisiärt arbete ska inte leda till annat än att polis och åklagare börjar granska sig själva. Det borde skett redan långt tidigare.
Jag hör ofta, att "Sveriges domstolar är ett skämt. Hur kan man få så lite för ditan och så mycket för dattan?" Det kan i vissa fall vara så att de olika straffsatserna inte är i paritet med varandra och behöver att granskas. Men allra oftast handlar det inte om att domstolarna dömmer milt. Det handlar om att det inte finns bevis. Det är polisen och åklagaren som har misslyckats, inte domstolarna.
Våra lagar dömer en skyldig till hårda straff. Den vars skuld inte är bevisat ska gå fri. Ofta döms ändå dessa också, men till mildare straff. Det måste upphöra. Det finns bara två lägen: skyldig eller icke skyldig. Om bevisen inte räcker till utan en rimlig tvivel finns kvar, ska inget straff delas ut - man ska gå fri.
Vad du och jag tycker om saken spelar ingen som helst roll. Det är fakta som ska bordet. Räcker inte det, ska åtalet ogillas. Det är så det ska fungera. Ett undermåligt polisiärt arbete och att åklagaren inte kan bevisa sina påståenden ska inte ändra på våra rättsprinciper. Både polis och åklagare måste bara bli bättre på sitt jobb. Domstolarna gör sitt redan bättre än bara några år tillbaka.