Mika Marin

Vi minns alla hur Annie Lööf (C) lovade äta upp sin högra sko, om Centern blir ett stödparti för Socialdemokraterna. Jag är en av dem som skickade en gammal sko till Annie när hon inte höll sitt löfte efter sitt svek. Mig veteligen har varken min eller hennes egen sko stått på matsedeln hos familjen Lööf trots att hon fick hundratals skor på posten.

 

Ifall hon som smålänning inte skulle vilja offra sin egen sko så lovar jag personligen göra det istället om S vinner nästa val. Jag är så övertygad om att det januaripartierna har orsakat i vårt land är så illa, att jag ser det helt enkelt som en omöjlighet, att S skulle vinna. Låt mig förklara varför.

 

Stefan Löfvén (S) lovade, att det första han gör är att höja pensionerna så att varje pensionär har minst 200 kr mer i plånboken varje månad. Skatten skulle han förstås inte sänka, det går ju emot de socialdemokratiska värderingarna. Vi ska ha världens högsta skatter. Punkt.

 

Löfvén har suttit nu halva sin mandatperiod och ingen förändring har skett. S brukar dock göra PR-trick som att hålla något löfte precis innan valet. Men jag är övertygad, att varje pensionär med lite bakom pannbenet förstår, att det skulle vara en desperat åtgärd för att behålla de äldre väljarna. Och en del kommer de behålla, de som fortfarande sörjer Olof Palme. Men många av dessa är redan förlorade, speciellt med tanke på att M kan driva igenom en skattesänkning redan innan valet.

 

Att sända signaler är den här regeringens största uppgift. Vilka förändringar dessa signalerna leder till spelar däremot ingen roll, bara man signalerar. En av signalerna är plastkasseskatten, som inte kommer att göra någon nytta utan bara göra varje svensk ca 700 kronor (per person) fattigare varje år. Det är ett smart sätt att samla pengar för andra ändamål än miljö och klimat med en grön stämpel. Dessa småkronorna som det kostar extra märks kanske inte direkt, men sätter du ihop kronorna för hela året är det inte en helt obetydande summa pengar.

 

Inte en krona går till att rena haven eller andra miljöprojekt. Även om hälften av svenskarna inte har en negativ inställning till skatten, så ska vi komma ihåg, att vi inte har börjat betala den än. Det kommer, kom ihåg vem som sade det.

 

Varje dag dör det två personer i överdos eller annan narkotikarelaterad följd. Sedan sossarna kriminaliserade all narkotika för eget bruk (= det är kriminellt att vara påverkad eller har substanser på sig) har både användningen och narkotikadödligheten nästan fördubblats. Vi ligger på toppen av hela EU samtidigt som vi är det landet som har den mest restriktiva narkotikapolitiken.

 

Kritikerna har länge påpekat, att läget är likt debatten  när homosexualitet klassades som både kriminellt och som mental störning. Först avkriminaliserades homosexualitet för att senare legaliseras. Nu är inte beroende medfött, men beroende är en sjukdom som inte kan straffas bort. Sjuka människor ska ha vård - inte fängelse.

 

Forskare har i över 10 års tid påpekat att det finns ett påvisat samband med vår hög narkotikadödlighet och vår lagstiftning. Den bör ses över. Den allmänna opinionen är delad, gamla tankesätten finns kvar t.o.m bland de lärda. Men frågan är högaktuell nu när Norge följer Portugals exempel och avkriminaliserar eget bruk.

 

Sossarna vill dock inte se ens en utredning i frågan. Det är anmärkningsvärt. Om den egna politiken är rätt, så bör man inte vara rädd för en utredning som inte är annat än just bara en utredning. Om inte sossarna ändrar sig och inte tillsätter en utredning, som socialutskottet redan kräver, kommer narkotikadödligheten skyllas på S, som sig bör. Att medvetet döda sitt eget folk, oavsett om det ät direkt eller indirekt, brukar inte vara populärt.

 

Majoriteten av svenska folket delar inte socialdemokraternas syn på flyktingpolitik. Sossarna har redan förlorat en betydande del av sina väljare till ärkefienden Sverigedemokraterna endast på grund av denna fråga. Ändå inser inte partiet, att flyktingpolitiken är en avgörande faktor vid nästa val.

 

Att S skulle ändra sitg på den här punkten och införa restriktivare mottagningsregler, försörjningskrav på anhöriginvandring och motprestation för ekonomisk bistånd (såsom inlärnintgsplikt på språk etc.) finns inte i sikte. Integrationen i Sverige är så dåligt skämt, att man vill gråta istället och läget kommer att falla socialdemokraterna till last.

 

Flyktingfrågan för oss automatiskt till skattefrågan. Sossarna älskar skatt och det kommer förmodligen vara ett måste redan under denna mandatperiod att höja skatterna om man fortsätter med nuvarande politik. När Moderaterna, som redan gett folk tusentals kronor mer i plånboken, kommer att visa hur de kan sänka skatten ytterligare istället för att höja den, kommer det inte vara en födel för sossarna. Sociala avgifter och punktskatterna inräknade betalar vi idag över 50% i skatt.

 

Det är mindre och mindre som tycker att det är rimligt, än färre vill höja skatterna - speciellt när vi ser hur pengarna används till bidrag för religiösa förbund och påhittade föreningar istället för satsningar där pengarna behövs. För pengar finns det - det är prioriteringarna det är fel på.

 

Om jag fick en krona för varje lögn som Stefan Löfvén eller någon av hans ministrar har presenterat under de gångna sex åren, vore jag mycket rik idag. När uttalanden dessutom är rena, skära lögner och inte ombeskrivningar av situationen, minskar förtroendet för regeringen.

 

Att vi står inför en pandemi av coronaviruset och har beredskap för 200 patienter medan regeringen vaggar oss i falsk trygghet och påstår att vis tår väl rustade, är ett av exemplen som kan kosta regeringen dyrt. Detta är allvarligt, men återigen spelar inte människoliv någon roll för regeringen. Det enda intressanta är makten.

 

Det senaste av lögnerna är de 16 miljoner knororna, som Sverige genom EU betalat till Turkiet för att ta hand om flyktingarna. Pengarna var avsatta till olika hjälporganisationer. När partiledarkollegan Jonas Sjöstedt (V) påpekade detta, Löfvén snarast skrek ut i TV-debatten, att inga pengar går till regimen i Turkiet. Sanningen är att varenda krona av dessa 16 miljoner går till regimen och de väljer hur de ska användas och vilka organisationer får dem. Det bekräftade Löfvéns presekreterare idag. Katching!

 

Så gott som i alla europeiska länder kämpar socialdemokraterna med att ideologin de erbjuder inte ses aktuell längre. Det är färre som stoltserar med att man är en socialdemokrat; och jag undrar inte alls varför. De gamla recepten biter inte på de nya sjukdomarna. Det krävs nytänkande och sossarnas politik lyser med avsaknad av just den biten.

 

Det är den här regeringens politik i ett nötskal. Allt det här och lite till gör att jag gör en bedömning att det kommer att vara en omöjlighet för sossarna att vinna nästa val. De kan inte räkna med lika stort stöd från Vänsterpartiet längre efter alla svek med januariöverenskommelsen. Liberalerna vet vi inte om de ens kommer att komma in i riksdagen nästa gång och Centern vet ju alla, att inte går att lita på - i alla fall så långe kappvändaren Lööf sitter bakom ratten. Med minsakad väljarstöd och PR-knepen vi nu känner till blir en så tuff match att det är lika bra att erkänna sig besegrat. Det är jag inte ledsen för.

 

Det här landet behöver ny politik och nytt styre. Ju förr desto bättre.